Att skapa ett smycke av alm

Mitt på torget i Falköping står en fontän. Den byggdes år 1931 med lokal kalksten och är stadens mittpunkt. Den ritades av en för den tidens främsta arkitekter inom nyklassicism, Ivar Tengbom, som är uppväxt i Falköping. Skulptören Ansgar Almqvist formgav bronsstatyetten som sitter på krönet av fontänen. Detta la grunden till betydande kulturhistoriska värden utöver arkitektoniska, samhällshistoriska och identitetstarka värden för det lokala.

Planeringen av en omfattande torgomvandling tog fart år 2019. Gestaltning av en möbel i form av ett solfjäderformat trädäck, kallat ”smycket” runt fontänen, utfördes av Sydväst arkitektur och landskap med Falköpings kommun som beställare. Detta skulle ge fontänen en ny form och förstärka dess värden. När jag fick förfrågan gjorde vi en förprojektering. Jag ville samla alla och i februari 2023 hölls ett hantverkseminarium med alla hantverksgrenar, landskapsarkitekt och beställare. För mig är det viktigt att öka beställarkompetensen och att alla tar och ger, det är så vi når vårt gemensamma mål.

Byggnationen av smycket genomfördes av Vistaholms Byggnadshantverk i Floby med mig, Anna, som projektledare, tillsammans med lokala hantverkare jag handplockat. Precis som det lokala materialet av döda almar där jag mödosamt synade ut träden med de rätta ved- och virkesdimensionerna och kvalitéer att förädlas till trädäckets plank. Jag räknade bakåt utifrån arkitekternas ritning precis som ett rekonstruktionsarbete inom kulturvården och utgick från brösthöjder från 60 till 80 centimeter. 5 meter långa almstockar kördes till ett lokalt sågverk och sågades med hög precision. Varje planka är individuell med sina mått i längd och bredd och har en egen märkning där man kan följa dem från skogen till färdig förädlad planka på smycket. Underredet till almplanken är av kärnfuru och svensk linolja användes för att tryckimpregnera planken. Allt finns i ett protokoll som ligger till underlag för framtida skötsel av smycket.

Underhållsbarheten och enkelheten i ett komplext bygge som detta är viktig för att möbeln skall bestå. När jag fick förfrågan av arkitekterna att hitta lokalt material var det lika viktigt att hitta lokala hantverkare som matchade min ambitionsnivå och hade rätt attityd. Det vi skapar kommer bestå och man skall aldrig ångra ett kvalitativt utfört arbete. Vi valde bort skruv för smidd spik, för dess underhållsbarhet. 141 kopparplåtar omsluter möbeln och smyckar Malta-Johannas fontän och hedrar Tengboms och Almqvists arbete. Vi knyter an till de kulturhistoriska värdena och skapar nya för nästa generation.

Stora almar har varit ett givet inslag i Skaraborgs skogar. Ett kärt vårdträd vid gårdar, i staden inramar och pryder almen parker och alléer. Ett trädslag som nu försvinner på grund av almsjukan. Att använda alm är för många kanske ett ovanligt trädslag i detta sammanhang. Men inte historiskt sett, då såg man varje trädslag tydligt för sina egenskapers skull, även det vackra. Men för mig är det givet att hushålla och därmed utveckla hantverket precis som allmogens mångbrukare. Min uppväxt på gård är jag sprungen från och där har jag utvecklat en personlig och yrkesmässig värdegrund. Den landade i en skoglig etisk värdegrund som vi idag nu 2024 gör att vi stolt kan kalla Malta-Johannas smycke för hållbart byggande. Det står helt på egna ben.

Den 28 september 2024 invigdes smycket tillsammans med den övriga torgomvandlingen som blev stadens nya vardagsrum. ”Smycket” är en möbel som är till för att användas och åldras med värdighet. Allt förändringsarbete kantas och präglas av utmaningar, men det har alltid varit en stolthet under denna resa för mig att göra denna möbel till ett vackert smycke på hög hantverksnivå.

Som en enda enhet har nu smycket tillsammans med Ivar Tengboms fontän och Ansgar Almqvists skulptur Venus nyss uppstigen ur havet skapat den mittpunkt som påbörjades år 1931. En mittpunkt som i folkmun kallas Malta-Johanna.

SKOGLIG ETIK
Skogsekologen och mångbrukaren Ola Engelmark skriver i boken Skogen på andra sidan hyggena om begreppet skoglig etik:
”En skoglig etik kan fylla det tomrum som alltjämt finns i och mellan hållbarhetens tre delar, knyta dem samman till en gemensam kraft. Såväl ekologisk, ekonomisk som social hållbarhet behöver behandlas utifrån en pågående etisk reflektion.”