Inspiration

Föreningen skogens mångbruk har i samarbete med Plockhugget ekonomisk förening med ekonomiskt stöd från Leader Nedre Dalälven under 2021-2023 genomfört en rad aktiviteter som syftar till att främja en levande landsbygd och lokal handel genom ett mer hållbart brukande av våra skogar, där alla de nyttor skogen levererar kan tas tillvara. Alla aktiviteter som planeras inom projektets ram handlar om att sammanställa och sprida kunskap och inspiration samt skapa kontakt mellan olika aktörer som är verksamma inom skogligt mångbruk och hyggesfritt skogsbruk – för att främja kunskapsutbyte och affärsverksamhet.

Skogens Mångbruk har arrangerat två mångbrukskonferenser i Dalarna samt tagit fram inspirationsmaterial med reportage från olika mångbruksföretagare runt om i Sverige. information om mångbruksdagarna finns här:

2023: 6-7 oktober 2023: Årets Mångbruksdagar i Avesta, Dalarna – Skogens Mångbruk (skogensmangbruk.se)

2022: Välkommen på årets mångbruksdag 2022 – Skogens Mångbruk (skogensmangbruk.se)

Projektets folder ”Mångbrukets möjligheter” med 16 reportage och tips med ytterligare 22 intressanta mångbruksföretagare kan läsas och laddas ned här>>

Plockhugget har tagit fram informationsmaterial och skapat aktiviteter för samverkan och kunskapsuppbyggnad. Mer information finns här: Leaderprojekt: Hållbart skogsbruk och mångbruk i skog – Plockhugget

Vilda naturupplevelser i Sverige
WildSweden är ett nätverk av lokala guider som leder olika typer av upplevelser runt om i Sverige, från Jokkmokk i norr till Sankt Annas Skärgård i söder. Upplevelserna har oftast fokus på vilda djur men oftast med inslag av andra aktiviteter som
vandring, paddling, turskidåkning, naturfoto och utomhusmatlagning.

En del av guiderna är anställda och en del driver sina egna verksamheter, men alla är WildSweden-guider. WildSweden samverkar med lokala boendeanläggningar och restauranger för att kunna erbjuda flerdagarsturer med boende och mat. Och så jobbar man tillsammans med utländska reseagenter som hjälper till att locka fler besökare till Sverige.

Skogsretreat med yoga och vargyl
Upplevelser att välja på är till exempel nvargsafari, bäversafari, fågelfotografering, älgsafari, skogsretreat med yoga och vargyl, fotografera vilda björnar i Gästrikland. Boende är i allt från Kolarkoja (kallas för Sveriges mest primitiva hotell) till Glamping i Kloten Lakeside Camp eller Färna
Herrgård & Spa, Västmanlands vackraste hotell. Mest internationella gäster 70 % av gästerna kommer från länder utanför Sverige. Totalt har man haft gäster från mer än 75 länder.

“Konsten är inte att hitta älgar utan att hitta kunder”.

Grundaren till WildSweden, Marcus Eldh, erbjuder även föreläsningar om att utveckla ekoturism-verksamhet och att hitta kunder. Han säger att “det svåra är inte att hitta älgar och vargar, det svåra är att nå ut till kunder som vill betala för upplevelsen.

“Många svenskar har varit på solsemester i Thailand. Andra har åkt på safari till Tanzania för att se lejon och elefanter. Men hur många har sett
en vild björn hemma i den svenska skogen? Hur många har åkt skidor under norrskenet och druckit kaffe med samer? Eller tältat där vargarna ylar?”
-Marcus Eldh, WildSweden

Hur ska man göra för att nå ut?
När det gäller frågan om hur man ska göra för att nå ut anser Marcus att det är viktigt att verkligen förstå hur kunderna tänker och sätta genomtänkta målgruppsanpassade mål.

Mer info och kontakt
www.wildsweden.se
www.marcuseldh.se

– Jag hade ingen aning men blev förstås jätteglad!   säger Lena Engelmark Embertsén på Högtorp gård i Södermanland när hon får frågan om att deras tjärsirap serverades på Nobelbanketten i december. Och hon berättar att menyn är hemlig ända tills maten serveras.   – Så det är många leverantörer som blir glada en sådan kväll, säger hon.   Tjärsirapen ingick i den dessert som konditorn Annie Hesselstad komponerat:    Bakad chokladkräm med kompott gjord på lingon från Mockträsk utanför Boden, smaksatt med tjärsirap från Högtorp gård i Södermanland. Serverades med chokladsablé och lingonsmörkola, samt maränger och kräm gjorda på lingon och en frisk parfait på crème fraiche.Det här var tredje gången som Högtorp gårds produkter serverades på Nobelfesten.
De tidigare gångerna var det inlagda granskott och granskottsolja som fick vara med.
Högtorp gårds affärsidé med att utvinna vilda smaker från skog och mark är ett exempel på skogens mångbruk. Det vill säga att se bortom den konventionella idén att virkesråvara är skogens enda värde och istället förädla produkter på den egna gården utifrån egen kunskap och gårdens förutsättningar.  OBS: De bränner också tjäran själva av gamla tallstubbar!   – Att förädla vilda smaker för mat och dryck är både avsevärt roligare och mer lönsamt. Vi kan öka årliga intäkter per hektar ibland 100 gånger jämfört med kalavverkning. Och träden får stå kvar och växa vidare, avrundar Lena. Fakta:  Nobelfesten kallas ibland ”festernas fest” och hade i år 1250 gäster. Det behövdes 44 kockar och 190 personer som serverade.  

Högtorps gård har många fler fantastiska produkter
(vad sägs om karljohanolja, björkad must, rönnbärskapris eller älgörtssirap…) och har 2022 även gett ut en bok som heter ”granskott, vårbrodd och tjärdoft”.

Så kolla in deras hemsida och följ dem på instagram för mer information och inspiration. 

https://www.instagram.com/hogtorpgard/  webbplats: www.hogtorp.se

Det är en svindlande tanke att gå tillbaka 100 år i tiden. Då fanns allt vi behövde för att leva och överleva på den egna gården. Skogen var livsviktig.
Eftersom varje trädslag hade sina särskilda egenskaper och användningsområden så var man mån om att hushålla med resurserna och bevara den mångfald som fanns på gården. Man nyttjade till husbehov eller till småskalig avsalu. Resurserna räckte helt enkelt inte för storskalig produktion på de egna markerna, man fick bruka det som fanns. Men det var ju inte bara trädens virke som brukades när det kommer till träd. Vi använde knoppar och blad, blommor och skott, rötter och bark…

Det finns inget roligare och mer inspirerande än att fördjupa sig i gammal kunskap och mångbruk. Så här inför jul tänkte jag därför att berätta om vår pepparkaka gjord med innerbarken på tall. Ingen kan väl ana att denna mumsiga pepparkaka är gjord på tallbark…
Både färg och smak kommer från barken – Inga andra kryddor är tillsatta!

Barkmjöl förknippades av den äldre generationen inte med något positivt utan med svält och krig.
Men hos olika folkgrupper i Sibirien och i den samiska kulturen var det stapelföda, dvs en del av ingredienserna i den dagliga matlagningen.

Barkmjöl kan göras av olika trädslag. Här använder vi innerbarken på tall. Rätt framställt är det en spännande och välsmakande krydda som kan användas för att ersätta en del av mjölet i ett bröd (upp till ca 30%) eller som kryddning i t ex denna ”pepparkaka”. 

Ingredienser:

• 3 ägg
• 2 dl strösocker
• 100g smör
• 1 dl mjölk 
• 2,5 dl dinkelmjöl (alt vetemjöl)
• 1 dl tallbarksmjöl
• 1,5 tsk bakpulver

1. Sätt ugnen på 175 grader. Smörj & bröa en sockerkaksform.
2. Smält smöret & häll i mjölken, ställ åt sidan. Vispa ägg & socker vitt & pösigt. Blanda med smöret och mjölken.
3. Blanda ihop dinkelmjöl (eller vetemjöl), tallbarksmjöl och bakpulver i en bunke och vänd sedan i äggsmeten.
4. Rör i vätskan och rör till en jämn smet.
5. Häll upp i formen & grädda sedan i mitten av ugnen i 30-40 min. Stick i kakan för att se om den är färdig.

Hur gör jag barkmjöl?

Jag har tyvärr smakat barkbröd som smakat hemskt. Där fick man alla fördomar bekräftade…

Därför kommer här mina tre bästa tips om du vill göra eget barkmjöl:

• Skörda barken på senvåren under tallens savningstid. Då släpper den lätt och innehåller mest socker och många andra nyttigheter.
• rosta barken i ugn – det blir en helt annan smak än att bara torka den. 
• använd ingen kvarn för att mala barken! Barken innehåller kåda. Använd istället den starkaste mixer du kan få tag på. Typ vitamix. Jag har kvaddat ett antal mixer…

Under 2024 kommer vi på Urnatur att erbjuda en kurs i att göra eget barkmjöl från barkning till färdigt mjöl. Så om du vill testa så hittar du här en länk till bokningen:

>>> boka kurs på Urnatur

och – en liten ekonomisk kalkyl till dig som är skogsägare:

Tallbarken i denna kaka framställdes av innerbarken, kambiet, av en ca 50-årig tall. För kul skull gjorde vi en liten uträkning:

• Timmer- och massavedsvärdet för denna tall är ca 200,- SEK (+ moms).
  Det är vad markägaren hade fått av virkesköparen för denna tall på ca 0,3 m³. 
• Vi kunde utvinna ca 4,5 kg bark till barkmjöl av tallen. Vi sålde bark till finare restauranger för 1000,-/kg (+ moms). Dessutom är ju också veden kvar som kan användas till brännved.

Kuriosa – men ett bra exempel på hur du kan förädla det som växer i våra skogar – och samtidigt på den dåliga lönsamheten om man säljer till skogsindustrin direkt. 

//Ulrika Krynitz

Skogliga mångbrukare kan, men behöver inte alls vara skogsägare. De har ofta men inte alltid flera olika ben i sin verksamhet.  Skogen kan exempelvis bidra till företagets verksamhet och lönsamhet genom dess råvaror, tjänster eller andra mervärden.  Mångbruksföretagande är ett småskaligt företagande med skogen som bas, vars verksamheter gemensamt bidrar till ökad variation i trädbevuxna marker.   Summa summario bidrar skogligt mångbruk alltså både till levande och attraktiva landsbygder samtidigt som det bidrar till långsiktigt mer hållbara sätt att nyttja och tillvarata skogens samtliga  råvaror och tjänster, materiella som immateriella.

Mångbruk bidrar bland annat till:

• Ökade sociala och ekologiska värden i landskapet samtidigt som fler småskaliga och affärsmässiga verksamheter främjas.
• Fler bärkraftiga företag på landsbygden som bidrar till bygdernas hållbara utveckling.
• Som skogsägare och mångbrukare kan du exempelvis använda din skog för olika ändamål, utveckla fler verksamhetsidéer, tjänster och produkter jämfört med att enbart sälja träd som oförädlad råvara och nyttja skogens för rekreation, jakt mm.
• Högre förädlingsgrad av skogens olika resurser. Vilket i sin tur ofta ger ökad lönsamhet för ditt skogsföretag. Du kan förädla och sälja allt mellan tystnad och finsnickrade möbler, beroende på hur din skog ser ut och på ditt eget intresse.
• Att fler får ökade kunskaper om skogens många värden och vill sköta sin skog på sätt som främjar de specifika kvaliteter de vill förädla eller tjänser de vill sälja. En sådan förvaltning och produktion av skogliga värden skapar känslor, engagemang och stolthet. vilket i sin tur gynnar en ökad variation i skogen.
• Intressset för skogens olika värden bidrar till en ökad ekolgisk förståelse och möjlighet att med ekologisk noggrannhet för varje växtplats främja de kvaliteter som önksas förädlas. Det leder på sikt till högre resiliens i ekosystemet.

Idégrund

• Skog är en resurs som ska brukas med respekt för allt skogens liv och för människor, nu och i framtiden.

• Skog ska brukas för mångfald så att ekologiska, ekonomiska och sociala värden finns kvar till kommande generationer.

Föreningen vill åstadkomma det genom att

• inspirera till kreativa idéer, nya företag och affärssamarbeten för landsbygdens utveckling.

• främja ett sunt, sakligt och utvecklande samtal om skogars många olika värden.

• verka för ett etiskt och jämställt mångbruk.

Våra råd till natur- och klimatintresserade skogsägare

Under en tankesmedja i Ödeshög under sommaren 2020 tog vi fram ett antal råd som skogsägare bör ta del av. Här kan du läsa dem och några till.

Vill du kombinera kolinlagring, biologisk mångfald, rekreation och virkesproduktion?

Föreningen har på uppdrag av Eskilstuna kommun hösten 2023  gjort en utredning kring hur skogens olika värden kan identifieras samt hur skogsskötsel kan se uti olika bestånd när den ska gynna flera värden samtidigt. Läs hela rapporten  här: Så kan Eskilstunas skogar ge mer klimatnytta, biologisk mångfald och friluftsliv.

Välj skogsentreprenör med omsorg och ställ höga krav

Det finns ett ökande antal små och nytänkande skogsentreprenörer runt om i Sverige. Företag som blir att duktigare på att både planera och genomföra skogsskötselåtgärder som har mindre skadlig inverkan på befintliga naturvärden och att bevara både bundet kol och bidra till hög kolinlagring i samband med avverkningar. Så ställ höga krav, se till att åtgärder görs på det sätt du själv önskar. Flera kan visa på likvärdig eller bättre ekonomiska kalkyler jämfört med rationellt trakthyggesbruk. 

Sälj timmer via mindre företag

Sälj timmer via mindre företag som exempelvis Plockhugget ör att gynna mindre sågverk och för att se till att skogen som du brukar naturnära blir till mer långlivade virkesprodukter.

Främja naturlig föryngring i skogen

En stor del av de träd som finns i dagens fragmenterade skogslandskap är planterade. Skogsodling med förädlat plantmaterial av gran utgjorde 64 procent och av tall 98 procent (2018). Detta leder till att den lokala genetiska variationen i skogen utarmas. Genetisk variation är viktigt för att gynna den biologiska mångfalden. De träd som naturligt växer i skogen är genetiskt bättre anpassade till de rådande lokala klimat- och markförhållandena. Ett robust ekosystem återhämtar sig bättre från bränder, stormar, torka, insektsangrepp och annan påverkan än planterade trädbestånd.

Gynna lövträden och öka andelen blandskog

En stor del av dagens skogslandskap består av antingen tall eller gran – mer lövträd behövs i skogen. Blandskogar lagrar generellt mer kol och bistår med fler ekosystemtjänster än planterade barrbestånd. Blandskogar efterliknar också mer naturliga ekosystem vilka står emot klimatförändringarnas negativa effekter bättre. Barrträd är dessutom mörka och absorberar mer värme än lövträd; de har ett lägre albedo (reflektionsförmåga) än lövträd. Täta barrplantager reflekterar inte tillbaka lika mycket av den inkommande värmestrålningen till rymden som lövskogar – de har därmed en värmande effekt.

Kalavverka inte skogen

Bruka skogen med naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder. Detta bör endast ske i skogar utan höga naturvärden; alla skogar med höga naturvärden behöver skyddas för klimatets och den biologiska mångfaldens skull. Vid kalhuggning frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Ett kalhyggesfritt skogsbruk är mer skonsamt för den biologiska mångfalden och klimatet eftersom en mindre del av marken blottläggs i jämförelse med kalhyggesbruket och därmed avges mindre mängder växthusgaser..

Däm igen ett skogsdike

Enligt Jordbruksverket uppgår utsläppen av växthusgaser från dikade skogsmarker till ca 5,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar ca 10 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. En effektiv metod att direkt minska utsläppen och mildra klimatpåverkan är att dämma igen skogsdiken med en fiberduk. Läs WWF:s handledning om hur man lägger igen diken här.

Återställ dikade våtmarker

Näringsrik, utdikad våtmark i Sverige släpper ut 16 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år. Det är nästan lika mycket som vägtrafiken årligen står för i Sverige (ca 17 miljoner ton). Däm upp diket med vatten för att minska nedbrytningen – lite lagom återvätning ger bäst klimatnytta så att marken är vattenmättad först 10 till 20 centimeter ner i marken. Då undviks stora metanemissioner och nedbrytning av torven blir minimal. Gynna gärna rörflen eller sälg.

Behöver du inte timmer idag? -Strunta i vad skogsbruksplan eller skogsinspektorn säger och låt skogen stå

Så länge skogen får stå kvar och inte drabbas av storm, bränder, torka, insekts- och svampangrepp fortsätter den att ta upp koldioxid och gör därigenom stor klimatnytta. Dessa områden ger också träden, växterna och djuren möjligheter att sprida sig, anpassa sig och överleva i ett klimat som förändras.

Vill du behålla skog med höga naturvärden men få ersättning – Föreslå skydd av din skog

Föreslå skydd av din skog genom att göra en intresseanmälan till Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen – om din skog har höga naturvärden kan den skyddas som naturvårdsavtal, biotopskydd eller naturreservat.

Vi råder alla skogsägare att undvika…

• Kalavverkning på stora ytor
• Markberedning annat än punktvis
• Odling av förädlat plantmaterial
• Dikning och dikesrensning
• Konstgödsel
• Bekämpningsmedel
• Försäljning av virke till produktion av kortlivade skogsprodukter (t ex  papper) av virke som kan bli timmer eller specialsortiment.